torsdagstankar

Jag sitter hemma i köket och laddar upp. Äter pasta, dricker mycket vatten, fokuserar på min uppgift. När jag drar på mig utrustningen tänker jag att även om jag fryser just nu, så kommer jag nog bli varm snart. Svettig rent utav.

Jag är uppvärmd nu, stäcker ut ryggen. Tar ett djupt andetag och kastar mig in i matchen. Shit! Jag hade glömt hur snabbt det gick. Det är halt. Jag känner mig som Bambi. Jag tittar höger, ser en motståndare komma från mittplan. Jag väjer för att det inte ska bli en kollision. PANG! Jag missade visst en annan konkurrent, som kom från andra hållet. Aj, min skalle. Det är aldrig trevligt med smällar, i alla fall inte innan man kommit in i matchen ordentligt.

Lite senare, varm i kläderna (läs svettig) har jag det perfekta läget. Det är nu det gäller. Pulsen hög. Jag koncentrerar mig. Siktar. Ser i ögonvrån hur en ur andra laget kommer mot mig med en väldig fart, hon har sett mitt toppläge. En armbåge i sidan. Aj! Jag stålsätter mig, stäcker mig och… MÅÅÅÅÅÅL! Jag knep det!

Jag håller inne på min mest urflippade målgest och gör en lite diskretare variant med knuten näve och ett ”Yes!”.

Om jag spelat hockey? Nä, jag har handlat julklappar en löningsdag i november. Vad trodde ni?