idag fick jag tillbaka en uppgift som jag gjort i mina svenskakurs. kursen är inriktad på skrivande, och uppgiften handlade om att skriva en målgruppsanpassad text. jag lämnade in min text i god tid och var nöjd, riktigt nöjd till och med.
ikväll fick vi alltså tillbaka uppgiften. ett G.
jag såg att andra fått betyg som VG och VG+ till och med (vilket i och för sig är löjligt, eftersom det högsta betyget som går att få på högskolan är VG). jag tittade ner i pappret igen och tänkte att jag sett fel. hallå, det fattas ju en bokstav! men nej, det var ett klart och tydligt G.
jag borde verkligen nöja mig. jag blev ju godkänd, det räcker. jag verkar ju korkad som tjurar över ett G när andra strävar efter just det, och kanske har svårt att uppnå det. i så fall få det vara så, att jag verkar korkad. jag är besviken över mitt G eftersom jag var så nöjd med texten.
vet ni vad det ironiska är? jag bearbetar det hela genom att SKRIVA om det här. just det, skriva. skriva som jag kan göra godkänt men uppenbarligen inte väl, med tanke på att V:et saknas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar