Ibland är det svårt att välja om man ska sitta i framvagnen, mittvagnen eller den bakersta vagnen. Ofta får man vara glad om man ens hittar en plats att slå sig ner på, och det händer att man får stå på kö till en sittplats. Det är inte ovanligt att en nypåstigen resenär norpar sittplatsen du köat tre hållplatser för, mitt framför ögonen på en, utan att ens se en. Som om man aldrig fanns i kön.
När man väl har fått en sittplats då? Jo, då kan det hända att personen man sitter bredvid råkar vara av den illaluktande typen. Eller typen som stirrar, rent ut sagt glor på en. Det kan vara den högljudda typen som pratar om saker man inte vill höra, det kan var typen som lyssnar på dålig musik alldeles för högt. Det kan vara en person som hostar högt och ljudligt, eller den där sliskiga typen som sitter närmre än vad som behövs. Det kan också vara den där personen som pratar med en, och som aldrig slutar fast man hela tiden försöker signalera att man inte är intresserad av att prata om politik med en främmande människa på spårvagnen in till stan.
Om man åker en längre sträcka med spårvagnen, och har haft en okej stolsgranne i några hållplatser, kan man inte vara säker på att man får ha det sådär bra hela turen. Nej, stolsgrannar byts med jämna mellanrum, oftare än sällan faktiskt.
Och apropå grannar. Att åka spårvagn är som att bo i hyreshus! Man vet aldrig riktigt var man hamnar, fram, bak eller i mitten. Man kan få stå i kö i en evighet för att få en chans att ens snegla åt ett kontrakt (eller en sittplats), och när man tror att man är safe så kan någon sno åt sig det där kontraktet (eller sittplatsen) innan man själv har hunnit förstå vad som just hände. Det där var ju mitt kontrakt! Hallå, jag skulle sitta där! När man väl fått ett kontrakt (prisa Gud om det är ett förstahands!) så får man grannarna på köpet. Har ni tänkt på att alla de där konstiga människorna på spårvagnen bor någonstans? Helt plötsligt är grannarna inte tillfälliga kollektivtrafiksgrannar. De är grannar på riktigt, som pratar för högt, lyssnar på alldeles för hög, dålig musik, luktar illa eller hostar slem hela nätterna. Det finns till och med de som stirrar. Kanske inte i samma hyreshus, men väl i huset mittemot.
Visst finns det hyreshus där grannarna inte hörs och det luktar hallon. Där ingen glor utan bara ler vänligt, pratar lagom mycket och är sådär sockrigt söta och trevliga.
Kära Västtrafik, hur bär jag mig åt för att få ett förstahandskontrakt på en sådan sittplats i spårvagn 6 från Bellevue in till stan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar